Vad är ekotektur?
Ekotektur är arkitektur som grundas i ekologiska hållbara material och byggtekniker i syfte att inte skada människor, djur eller natur. Den stora skillnaden mellan arkitektur och ekotektur är att materialpaletten är begränsad till miljövänliga material.
Ekotektens uppgift är på ett sätt underlättad eftersom en av de allra svåraste sakerna inom arkitektur är just att begränsa sig.
Inom bygg är ekologisk hållbarhet ett begrepp som tolkas på olika sätt. För någon kan det betyda att respektera den befintliga naturen genom att höja upp en byggnad på nätta plintar. För en annan kan det betyda att isolera extra mycket för att minska värmeförluster och energiförbrukningen vid drift. Ingen av dessa tolkningar är fel och den ena utesluter inte den andra, det viktiga är att se till helheten. Det betyder att man måste tänka på många olika aspekter av vad ekologisk hållbarhet innebär.
Ekotektur står för ekologiskt hållbar arkitektur och syftar på mötet mellan just ekologi och arkitektur. För att förstå vad denna kombination innebär har vi brutit ner ekotektur till fyra grundläggande principer som vi använder för att definiera begreppet.
Sammanfattat kan man säga att ekotektur är arkitektur som är hälsosam, resurseffektiv, kretsloppsbaserad och platsanpassad.
Hälsosam
Arkitektur ska bidra till välmåendet av människan och planeten. Människor tillbringar i genomsnitt 90% av sina liv inomhus och långtidsexponering av kemiska emissioner, mögel, radon eller buller kan ha en stor negativ påverkan på hälsa och i värsta fall leda till allvarlig sjukdom. Det är därför viktigt att välja bort byggmaterial med gifter och starka kemikalier, att täta mot radon, att designa för en underlättad städning, att bygga vattenskadesäkert, bullerfritt och att undvika fuktskador i isolering genom diffusionsöppna konstruktioner.
Kretsloppsbaserad
För att minimera det ekologiska fotavtrycket är det fördelaktigt att en byggnad är del av flera kretslopp för att dra nytta av och bidra till naturliga flöden på platsen. Det handlar om att integrera system för förnybar energiproduktion, system för förnybar värme och kyla, system för att ta till vara på regnvatten och system för att återvinna näring ur avloppsvatten. Det handlar även om att bygga med biologiskt nedbrytbara material som lagrar kol och att bygga med god demonterbarhet för enklare återbruk och återvinning.
Resurseffektiv
Dagens överkonsumerande samhällen dränerar jorden på dess tillgångar och om vi inte hushåller med resurserna så kanske det inte finns något kvar för kommande generationer. Inom ekobygg handlar resurseffektivitet om att varje enskild byggnad ska använda så lite resurser som möjligt innan, under och efter brukstiden. Det handlar om att bygga med material med låga koldioxidutsläpp, dra ner på vatten- och elförbrukning, minimera värmeförluster genom täta och välisolerade konstruktioner, samt att minimera avfall.
Platsanpassad
Att anpassa arkitekturen till platsen är att respektera eller ännu bättre, att bidra till välmåendet av den befintliga naturen, den lokala ekologin och den biologiska mångfalden samt att identifiera och respektera den befintliga byggda miljön och hylla lokala byggtraditioner. Det handlar även om att bygga i lokalt framställt material från lokala råvaror och att bidra till platsens ekonomi genom att nyttja lokal arbetskraft.
Hälsosam
Om man spenderar 90% av sin tid inomhus så är det inte så konstigt att man påverkas av kvaliteten av inomhusmiljön. Tyvärr finns det alltför många vars hälsa påverkas negativt av att omedvetet vistas i hälsoskadliga inomhusmiljöer. Visste ni till exempel att PVC-golven som vanligt förekommer i förskolor innehåller phthalater (hormonstörande kemikalier)? En studie av Kemikalieinspektionen visar att kostnader för sjukvård, bortfall av inkomst och hämmad intelligensutveckling orsakad av hormonstörande kemikalier uppgår till 40 miljarder SEK varje år.
För en hälsosam och komfortabel arkitektur krävs arkitektonisk kvalitet i kombination med hälsosamma material, god luftkvalitet och luftfuktighet såväl som god akustik. Arkitektur är till för att gynna och inte skada människorna som vistas i den. En arkitekt kan genom arkitektoniska element skapa rum som är mer eller mindre komfortabla, men vad spelar det för roll om ett rum har goda arkitektoniska egenskaper om materialen som det är byggt i orsakar sjukdomar? Genom att läsa miljövarudeklarationer för produkter (EPD) kan arkitekten göra bedömningar för att säkerställa att materialen inte innehåller hälsoskadliga ämnen och inte orsakar skada i produktionsfasen. Generellt sett bör produkter som innehåller plaster, lim, oljor och tungmetaller undvikas. När det kommer till sammanfogningar av olika material är det fördelaktigt att nyttja metoder för mekaniska infästningar med till exempel skruv istället för kemiska sammansättningar med till exempel lim. Det är eftersträvansvärt att en så stor andel som möjligt av den totala mängden byggmaterial i ett projekt är av organiskt ursprung och i ett så naturligt och obehandlat skick som möjligt.
Idag vill vi bygga energieffektiva hus vilket innebär tjock isolering och lufttäta konstruktioner. Det vi ska komma ihåg när vi bygger tjocka väggar är att plastfilm och mineralull är inte det enda alternativet. Problemet med just dessa material är inte bara deras stora ekologiska fotavtryck men kombinationen av dem orsakar alltför ofta fuktskador vilket leder till mögel som i sin tur skadar människors hälsa. Plastfilmen är till för att skydda mineralullen från fukt men vid minsta läckage kan fukt leta sig in i isoleringen. Eftersom mineralull inte kan transportera bort fukt så fastar fukten där vilket förr eller senare leder till mögel.
En diffusionsöppen konstruktion är uppbyggd av diffusionsöppna material med organiskt ursprung som har förmågan att buffra fukt. Det innebär att de kan transportera bort fukt från isoleringen och på så sätt skydda den från mögel. Istället för att försöka stänga ute fukt med en ångspärr, tillåter man fuktig luft att vandra genom en så kallad ångbroms, genom isoleringen och ut på den kalla sidan av väggen där den kyls av och vädras bort. En diffusionsöppen konstruktion bidrar till ett mer behagligt inomhusklimat genom att jämna ut nivån av luftfuktighet. För ytterligare effekt kan man välja att klä badrumstak i material med god förmåga att buffra fukt såsom lera och trä för att bli av med imma på spegeln efter en varm dusch. Fukten lagras istället i materialen och släpps långsamt ut alltefter som fuktnivån i rummet sjunker.
Resurseffektiv
Antalet människor på vår planet är över 7 miljarder och ökar dagligen. Överkonsumtionen som präglar det moderna samhället gör att vi dränerar vår plant på dess resurser i högre takt än någonsin. Sedan människan upptäckte fossila bränslen har vi orsakat enorma utsläpp av växthusgaser vilket har lett till situationen idag med global uppvärmning. Det man ska komma ihåg är att vi inte behöver rädda jorden från global uppvärmning, den klarar det, vi behöver rädda dem framtida generationerna av människor. När vår vackra planet är i balans är den täckt av krispigt blåa hav och mustigt gröna skogar fulla av liv. Om vi vill att våra barnbarn ska få lära känna jorden på samma sätt som vi fått äran att känna den så krävs det klimataktivism. Vi kan inte gå och vänta på att någon annan ska lösa klimatkrisen, det är något som vi alla måste lösa tillsammans, omedelbart.
Om du läser detta så antar jag att du är intresserad av arkitektur och i så fall har jag goda nyheter. Byggbranschen står nämligen för ca 37% av de globala utsläppen av växthusgaser vilket betyder att som arkitekt finns det en enorm potential att göra verklig skillnad och minska denna siffra. Arkitekter och alla andra involverade har ett enormt ansvar att välja material och byggnadstekniker som varken skadar människor, natur eller miljö.
Så hur reducerar vi utsläppen som orsakas av byggbranschen? För att förstå avtrycket som en byggnad har måste man räkna på utsläpp som orsakats i samband med produktion och montering, utsläpp som orsakats under brukstiden samt utsläpp som uppstått i slutskedet av byggnadens liv i samband med demontering, återvinning och eventuell förbränning. En energipositiv byggnad producerar mer elektricitet än vad den förbrukar sett över ett år men en koldioxidpositiv byggnad måste återföra mer koldioxid till den långsamma kolcykeln än vad den orsakat i utsläpp vid förbränning av fossilt bränsle till den snabba cykeln. Det är alltså inte sant att bara för att man bygger med trä så är byggnaden klimatpositiv. Organiska byggmaterial kräver mindre energi vid produktion jämfört med material som stål och betong som tyvärr dominerar byggbranschen just nu. Ur ett ekologiskt perspektiv är det starkt rekommenderat att välja en träkonstruktion framför stål och betong men att använda massivt trä som isolering anses slösaktigt. Material med organiskt ursprung har lagrad kol vilket fördröjer kolcykeln med så många år som materialet klarar sig från förbränning eller förmultning och med det sagt bör man inte dra bort det lagrade kolen när man jämför produktionsrelaterade utsläpp för olika byggmaterial.
Det är positivt att bygga med en hög andel snabbväxande material såsom halm, vass och hampa. Denna sortens material binder koldioxid från atmosfären precis som träd men med fördelen att de kan skördas med högre frekvens och därmed absorbera ännu mer koldioxid. Under ett år kan en hektar hampa-fält absorbera ca 60 ton koldioxid, detta kan jämföras med en hektar skog som kan absorbera ca 5 ton koldioxid på samma tid.
Vill man ha en klimatsmart byggnad räcker det inte med att nyttja miljövänliga material med låga utsläpp i produktionsstadiet. Det gäller även att byggnaden är resurseffektiv under bruksskedet vilket omfattar byggnadens energianvändning för värme och kyla, konsumtion av el, konsumtion av dricksvatten och mängden producerat avfall. Bergvärmepumpar och solfångare är bra och effektiva sätt att värma upp en byggnad. De kan kombineras med ett nedgrävd ventilationssystem som nyttjar den stabila marktemperaturen för att förkyla/-värma till-luften. Byggnaden bör dessutom vara välisolerad, lufttät, ha fönster och dörrar med låga u-värden samt konstrueras utan köldbryggor. När det kommer till el- och vattenförbrukning finns det många tekniska lösningar på marknaden för att dra ner på dessa i form av energisnåla vitvaror och elektronik samt snålspolande toaletter och kranar. När det kommer till avfall märker man att det mesta går att sortera och återvinna. Det organiska avfallet är perfekt att dumpa i en varmkompost som tar till vara på näringen i avfallet och omvandlar det till fin matjord.
Det finns även analoga lösningar som kan göra byggnaden mer resurseffektiv. En traditionell farstukvist med dörr fungerar som en sluss och förhindrar kall luft att blåsa rakt in i byggnaden en blåsig vinterdag. Ventilation kan dras in i ett separat rum innan det förs vidare till resten av huset, i detta rum kan man med fördel ha ett naturligt svalt skafferi och på så sätt minimera matsvinn. Ett tak med överhäng i söderläge kan skugga stora fönsterpartier och ge svalka från den starka sommarsolen. På vintern när solen står lågt träffar strålarna golvet som har en hög termisk massa och lagrar värmen under dagen för att ge ifrån sig den under natten som passiv solvärme.
Kretsloppsbaserad
Det är positivt att låta byggnaden bli en del av flera kretslopp och på så sätt samverka med dem lokala förutsättningarna på platsen. Genom att interagera med naturliga kretslopp på platsen kan byggnaden minska belastningen på andra system som avlopp och elnät. Att samla in och använda regnvatten må inte tillgodose hela byggnadens vattenbehov, men det kanske räcker till bevattning av grödor och spolning av toalett vilket betyder att man slipper slösa dricksvatten på det. Kretsloppsbaserade system för avlopp kan ta till vara på näringen i avloppsvattnet och distribuera den till odlingsbäddar med grödor som ger mat på bordet. Matavfall komposteras och näringsrik jord kan spridas ut i odlingsbäddarna. Att producera förnybar energi från sol eller vind är att ta till vara på lokala förutsättningar utan att skada naturliga flöden, byggnaden blir istället en del av dessa flöden. Att samverka med naturliga kretslopp skapar dessutom en säkerhet då dessa system sällan kollapsar. Ta jordvärme till exempel, eftersom jordens kärna är konstant varm så finns det alltid värme under frostfritt djup. Målbilden är en organism, en självförsörjande byggnad som kan försörja sitt folk med el, värme, vatten och mat.
En kretsloppsbaserad byggnad är mer än en mängd system som interagerar med naturliga kretslopp. En kretsloppsbaserad byggnad är byggd i kretsloppsbaserade material med kretsloppsbaserade byggtekniker. Trä är ett typiskt exempel på ett material som är del av ett naturligt kretslopp. Träd växer, lever, dör och förmultnar. Ur den näringsrika jorden växer det så småningom upp ett nytt träd och cykeln börjar om. Genom hållbart skogsbruk är det möjligt att ta del av denna regenerativa cykel och använda virke som ett förnybart byggmaterial utan att skada det naturliga kretsloppet. Tyvärr är det långt ifrån alla skogsbruk som är hållbara och vi måste därför komma ihåg att behandla varje planka och varje byggvara med respekt så att den håller så länge som möjligt.
Det bästa man kan göra ur ett ekologiskt perspektiv är att inte bygga alls, men det är inte alltid en möjlighet. Det näst bästa är att återbruka material och bygga utan att uppmuntra produktionen av nya material. Tyvärr är det svårt att hitta tillräckligt mycket begagnade byggmaterial i Sverige för att bygga ett helt hus med sådana, det finns helt enkelt inte en tillräckligt stor marknad, här dominerar fortfarande slit-och-släng. Idag rivs det byggnader efter endast 50 år i bruk trots att många byggnadsdelar är i prima skick. För att inte slösa med planetens resurser är det viktigt att vi försöker använda dem material som vi har tagit fram så länge som möjligt och det är då god demonterbarhet kommer in i bilden.
Människors livsstil förändras och det uppstår nya behov som ställer nya krav på arkitekturen. Renoveringar och ombyggnationer går inte att komma undan så för att undvika att dyrbara material läggs på slänghögen så kan arkitekter designa för att underlätta demontering. En arkitekt som inkluderar demontering i sin design kan skapa en byggnad som är lätt att renovera, bygga om, bygga ut, plocka isär och bygga upp någon annanstans, som ett timmerhus. Precis som bilfantasterna gör med veteranbilar så kan delarna av demonterbara byggnader användas för att komplettera andra byggnader. Exempel på god demonterbarhet är en träkonstruktion som är sammansatt med ett fåtal grövre bultar istället för tusentals skruv och spik. Ångbromsar i form av träskivor är ett mer robust alternativ till pappersbaserade ångbromsar om tanken är att kunna demontera och montera upprepade gånger.
Alla material av organiskt ursprung är biologiskt nedbrytbar biomassa som är del av ett naturligt kretslopp. När biomassa växer binder den koldioxid från atmosfären och lagrar det som biogen kol. Genom att använda material som är del av kolcykeln och som lagrar kol kan vi sänka nivån av växthusgaser i atmosfären. När ett gammalt träd i skogen faller till marken och börjar brytas ner frigörs stora mängder av den lagrade kolen som koldioxid och förs tillbaka till atmosfären i en naturlig cykel. Om vi istället tar till vara på virket och bygger ett hus som håller i 100 år innan det förfaller och förmultnar så har vi utnyttjat cykeln och förlängt tiden som den biogena kolen lagrad i träet med 100 år. Om man vill att denna byggnad ska vara koldioxidpositiv går det till exempel att omvandla hela byggnaden till biokol genom pyrolys. Pyrolys är förbränning av biomassa i en syrefri miljö där ca 50% av den lagrade kolen återförs till atmosfären som neutral koldioxid. Resten av den lagrade kolen förvandlas till biokol; en stabil molekyl som inte kommer att reagera med syre på hundratals år. I detta fall har man faktiskt tagit bort koldioxid från den snabba kolcykeln och tillfört kol till den långsamma kolcykeln där den inte bidrar till global uppvärmning. I den snabba kolcykeln förflyttas kol mellan atmosfär, jord och levande organismer som växter, djur och mikroorganismer. I den långsamma kolcykeln ingår markol och fossilt kol som är mer stabila och kontrollerbara kolpooler som inte har lika mycket utbyte med den atmosfäriska kolpoolen som den organiska kolpoolen. Kolinbindning är att förflytta kol från den snabba till den långsamma kolcykeln genom till exempel inbindning i växter och mark, inbindning i vatten och vitting av mineraler. Kolet förflyttas då från atmosfären till marken genom levande biomassa. Det finns även mer högteknologiska former av kolinbindning så kallade Negative Emission Technologies (NET) som till exempel biokol, Direct Air Capture (DAC), Carbon Capture and Storage (CCS) samt BioEnergy with Carbon Capture and Storage (BECCS). Många av dessa tekniker är dyra och energikrävande och det är därför mest lönsamt att jobba med inbinding i växter och mark samt tillverkning av biokol.
Klimatkompensation betyder att man betalar för tjänsten av kolinbinding i form av trädplantering eller någon sorts NET. Det blir tyvärr lite fel när företag använder klimatkompensation för att gröntvätta sin verksamhet genom att betala sig till en netto koldioxidneutralitet utan att försöka dra ner på självaste utsläppen. När det kommer till ekologiskt byggande så anses det dock positivt att kompensera för oundvikliga utsläpp så länge det finns en strävan att eliminera utsläpp.
Platsanpassad
Platsanpassad arkitektur betyder att byggnaden underordnar sig naturen och låter sig formas enligt förutsättningarna på platsen. Det handlar om att respektera befintliga ekosystem och värna om den biologiska mångfalden på platsen. Istället för att spränga berg som skulpterats av naturen i miljontals år, kan man med fördel höja upp en byggnad på nätta plintar för att lämna naturen intakt men det betyder inte att plintar alltid det rätta svaret. Man kan även tänka sig att gräva ner en byggnad för att ta tillvara på den underjordiska värmen och samtidigt låta naturen härja fritt på grästaket. Generellt sett bör man undvika ingrepp i naturen som betyder stora förändringar för ekosystemen. Att fälla en massa träd och och begrava skogsmarken under en grön gräsmatta är ett exempel där den biologiska mångfalden far illa.
Ett mer hållbart sätt att bygga på skogsmark är att dela upp byggnaden i mindre volymer som passar in mellan träden. Det är det fina med arkitektur, att den kan anpassas och skräddarsys efter platsens förutsättningar och beställarens behov. Modulhus må vara effektiva att producera men ofta ser man vackra tomter som blivit till kalhyggen eller sprängts sönder för att skapa en grusplatå varpå huset ska placeras. Istället för att förstöra naturen bör arkitekturen bidra till välmåendet av naturen genom att tillföra ängsblommor, insektshotell, fågelholkar, bikupor och annat som gynnar pollinatörerna, människans bästa vänner.
Platsanpassad arkitektur handlar även om att ta tillvara på lokala resurser och nyttja material som kan utvinnas, skördas eller produceras lokalt. Träd som avverkas på platsen för att skapa utrymme för en byggnad bör till exempel förädlas till virke och användas i bygget. Ibland måste man söka sig utanför det lokala samhället för att hitta rätt produkter och det är okej, men man ska försöka köpa produkter som inte behöver transporteras onödigt långt. Bygger man i Sverige är svenskproducerat virke ett mer hållbart alternativ än virke som importerats från andra sidan Östersjön. I första hand bör man vända sig till det lokala utbudet av arbetskraft i syfte att stärka den lokala ekonomin och knyta sociala band.
